Var ingen snackpåse

Snackpåsar är personer som inte slutar prata om sina framtida världsomvälvande projekt. De är experter på att prata – men inget händer. Dessutom har sociala medier vaskat fram snackpåsen som pratar om sina hemliga projekt, så hemliga att de inte går att prata om. På något sätt har hen ändå kommit på ett sätt att berätta – genom att inte berätta. Jag blir galen, låt mig vara en snackpåse en stund och berätta varför.

En snygg avgränsare

Att få saker gjorda

Den mest effektiva metoden att få saker gjorda är – hör och häpna – att faktiskt göra dem. Den minst effektiva metoden är att berätta för andra om de projekt du planerar att göra. Orsaken är att den bekräftelse du får när du berättar om dina planer ger dig en kick. En tillräckligt stor kick för att inte fortsätta med dina mål. Derek Sivers sammanfattar tesen fint på tre minuter.

Inte nog med att en del artister har en tendens att vara snackpåsar som vill få bekräftelse på saker de planerar att göra. De vill ha bekräftelse på saker som inte ens har en tydlig målbild eller ens existerar. Det blir extra tydligt på sociala medier där det varje vecka flödar kryptiska och meningslösa inlägg om projekt som eventuellt ska göras.

Hemliga projekt

Det finns få saker som får mig att bli så trött på artister som väljer att göra uppdateringar på sina sociala mediakanaler som består av en kryptisk bild och texten: ”Är på ett hemligt möte, feta saker kommer att hända men jag kan inte berätta något än.” Anledningen till att jag hatar det här är bland annat den enkla tesen: Om du inte får berätta något – berätta då inget.

Om du inte bör berätta något – gör då inte det!

Artister skriver gång på gång om sina hemliga projekt men sällan ser jag någon egentlig förändring. Det finns stora risker med det beteendet. Hemliga projekt har en tendens att underminera det eventuella kapital som ditt sociala nätverk har. Du blir en snackpåse där hemliga projekt avlöser varandra – men ingen påtaglig förändring är märkbar.

Jag är rätt övertygad om att andra känner som jag. Jag vill läsa om resultat – om saker som händer och om hur dessa förändringar har gått till. Som man säger: action talks, bullshit walks. Vill du verkligen göra en uppdatering om ett hemligt projekt – tänk efter en runda till. Vad är målet med en sådan uppdatering? Kan du skriva det på ett sådant sätt så du inte underminerar dig själv? Är du på ett möte om ett spännande projekt som du inte får prata om – skriv då inte det. Skriv något roligt om människan du är på möte med. Berätta något skoj som hände eller gör något omedelbart som går att dela med din värdighet i behåll.

Fundera också på dessa hemliga, stora förändringar du delar. Är det verkligen så att dina kunder, fans eller generella läsare kommer att märka någon skillnad? Om det hemliga mötet innebär att du snart kommer att uppträda med ett sjukt fett korttrick – så är det i realiteten ingen skillnad för kunden. Kommer ingen skillnad att märkas – berätta inget!

Kommer ingen skillnad att märkas – berätta inget!

Konsten att hålla käften

Jag har haft min beskärda del av hemliga projekt. Ett exempel skulle vara de otaliga möten vi var iväg på med SVT under förarbetet av tv-serien Mysteria. Vi enades snabbt i gruppen att inte berätta något om den processen förrän vi hade ett tydligt JA från SVT. Det innebar att vi åkte land och rike runt på olika hemliga möten – och höll käften om det. När vi spelade in piloten släppte vi en massa kortfilmer som gjorde reklam för vår kommande sommarsatsning i Visby.

I anslutning till det släpptes också ett gäng väldigt ambitiösa foton tagna i coola miljöer. Vi berättade inte varför vi byggt upp dessa scenerier, tagit bilderna och ansträngt oss ganska hårt. En del kanske började förstå att något var på gång – men det är en helt annan sak.

Facebookinlägg om att Magikergränd fått ett kontrakt med SVT

När nyheten väl delades hade vi jobbat under drygt två år med att få i land ett kontrakt med Barnkanalen. Delningen fick resultat och den hjälpte oss att skapa ett visst engagemang bland befintliga fans – vilket gjorde att vi också fick en bra start i vår resa fram till första säsongen.

Skrytfulla kontaktannonser

En annan sak som gång på gång cirkulerar i ”kreativa” kretsar är kontaktannonser av olika slag. Inlägg av typen: ”Jag har en fet grej på gång men behöver hjälp att komma i kontakt med någon som är expert på tunga lastbilar, någon som har en svets och fem personer som kan ge bort sin tid för att lösa mitt problem.” Anledningen till att det kryper i hela kroppen när jag läser sådana här inlägg är följande.

Korkat skryt

Personen verkar vilja skryta och berätta att de minsann jobbar och planerar något coolt. De råkar missa att inlägget berättar att artisten i fråga inte vet vad hen håller på med. Jag skulle personligen aldrig någonsin anlita en bagare som ställer frågor om vilka ingredienser, verktyg och utrustning som behövs för att baka en tårta. En bagare som dessutom hävdar att denna tårta kommer att slå alla rekord. Vill du skryta – gör det då med konkreta handlingar!

Gör istället för snacka

Bristande kontaktnät och konstnärlig mognad

Om du behöver fråga om de viktigaste komponenterna i framtida projekt betyder det i min värld att du inte är redo att genomföra denna dröm. Finns inte kunskapen i ditt eget kontaktnät behöver du fortsätta planera, läsa på och lära känna nya människor med faktisk kunskap. Det vi sysslar med bryter generellt mot alla konventionella regler kring hur utrustning ska användas. Ska du göra ett stunt där du använder en tung lastbil är inte problemet att hitta någon som kan något om lastbilar. Problemet är att hitta någon som fattar vad det är du håller på med, som kan hantera eventuella försäkringsfrågor och som är beredd att riskera sin egen karriär för dina idéer. Troligen inget du får genom en post på Facebook.

Lät mig understryka detta en gång till – det är nämligen inte bara dumt, det är livsfarligt. En fråga som dyker upp om och om igen är artister som frågar hur de ska lära sig att sluka svärd. Jag känner tre professionella svärdslukare varav min nära vän Fakiren Orthae är en av dem. Ingen av dem skulle nappa på ett generellt inlägg på Facebook där denna livsfarliga färdighet efterfrågas. De som kommer att svara på en sådan efterlysning är amatörer eller artister som inte besitter de år av erfarenhet som krävs för att lära ut.

De som kommer att svara på en sådan efterlysning är amatörer eller artister som inte besitter de år av erfarenhet som krävs för att lära ut.

De professionella svärdslukarna förstår riskerna och lär inte ut saker till personer som fått inspiration efter att ha sett ett youtube-klipp från America’s Got Talent.

Begreppet arbete

Jag tror att snackpåsar har en tendens att lura sig själv kring begreppet arbete. De verkar de tro att en post på Instagram är det samma som att faktiskt jobba. Låt mig säga såhär – så är det inte. Du är en snackpåse. Att be andra lösa dina problem, att tro att du kan få kontakter med människor genom att ropa ut i facebookrymden, att skrika ”titta på mig” utan att faktiskt leverera – det är en styggelse som en självrespekterande artist genast bör upphöra med.

 

Följ mig gärna på mina kanaler!

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.