Mingeltrolleri

För mig var alltid en show kopplat till en scen av något slag. En klassisk scen, en manege eller en gata som omvandlas till en scen. Oavsett formen hade jag, för mitt inre, en bild av ett mer eller mindre ordnat scenrum. När trolleriet tog allt mer plats i mitt liv såg jag att det fanns en helt annan typ av scen. En scen med andra förutsättningar och svårigheter.

Hela genren ”close-up” har svårt att komma till sin rätta på en scen. Därför trollar magiker väldigt ofta i mingelsammanhang. Det gör såklart jag också numera. Det tog lång tid för mig att med kompetens och säkerhet kunna gå från att stå på scen till att möta människor riktigt nära och skapa gemensamma upplevelser där. Jag tror att jag hade en ganska ”hård” attityd till en börja, då jag var van vid den lite tuffa miljön på gatan. Jag ska inte heller hyckla med att en känsla av osäkerhet ofta gör att man drar på sig onödigt tjocka handskar.

Sedan många år tillbaks arbetar jag väldigt mycket med mingeltrolleri av olika slag. Jag minglar på företagsfester, event och på restauranger. På festivaler, marknader och mässor. Det fina med mingelunderhållning är att det passar in nästan överallt. Det behövs ingen scen med ljud, ljus och tekniker vilket också gör att det är en förhållandevis billig tjänst att köpa in. Under åren som gått har min expertis på området utvecklats och jag har hittat olika strategier att bemöta de utmaningar som minglande underhållning för med sig.

En sådan erfarenhet är att mitt jobb egentligen inte är att trolla. Mitt jobb är att få eventet att nå nya höjder. Jag är kryddan på festen – inte festen. Som megalomanisk självupptagen artist kan det ibland vara svårt att få in i huvudet.

Jag är kryddan på festen – inte festen. Som megalomanisk självupptagen artist kan det ibland vara svårt att få in i huvudet.

Ibland är en talare, maten, lokalerna eller låt säga brudparet en aning viktigare än jag är. Att ödmjukt och snyggt passa in, men ändå stå ut är en konstform i sig. Jag har upptäckt att mina kläder och frisyr gör att jag aldrig smälter in utan alltid sticker ut. Jag är dock väldigt välklädd vilket automatiskt ger ett intryck av att jag är där för att ”göra något”. Det underlättar en hel del när jag gång på gång ska introducera mig för nya människor. Det gör också att det är enkelt för en värdinna eller konferencier att peka ut mig vid en eventuell introduktion.

Stora och små grupper

Ibland vill en kund boka in mingeltrolleri för en väldigt liten grupp, eller en väldigt omfattande bjudning. Båda dessa har sina svårigheter. Jag brukar säga att min kapacitet ligger runt 100 gäster på 1-2 timmar. Är det fler gäster än så behövs det fler trollkarlar om alla ska ha möjlighet att ta del av trolleriet. Å andra sidan kan mitt minglande ändå höjda festens kvalitet bara genom att det händer något i lokalen. De som vill ha trolleri lär uppsöka ljudet av applåder och på så vis löser det sig av sig själv.

Motsatsen är att mingla för en mindre grupp på 15-25 personer. Resultatet brukar då bli att jag till slut står där och gör en show för allihop – och då kan det kännas tröttsamt om jag är beväpnad med trolleri anpassat för en mindre grupp. Därför har jag alltid med mig material som täcker just sådana situationer – men oftast lyckas jag styra in bokningen på att vi istället gör en salongs-show som är anpassad för just den storleken. Det finns helt makalöst bra trolleri för en mindre publik – material som sällan kommer till sin rätt annars.

Tempo och energi

Vad som gör mingeltrolleri makalöst energikrävande är att jag gång på gång måste starta igång en ny publik. De flesta showartister är alla överens om att den tuffaste delen i en show är början. Att fånga allas uppmärksamhet och få igång ett lekkontrakt mellan mig och min publik. I mingelmagi ska detta göras om och om och om igen. Det tar makalöst mycket energi. Dessutom är ingen grupp eller bord det andra likt. Du kan precis ha lämnat ett superengagerat gäng där allt har gått precis som du vill. Du är hög på upplevelsen och med energi som en rabiessmittad älg stormar du nästa kluster av människor. Ett kluster som ser dig precis som den älg du förvandlats till.

Du är hög på upplevelsen och med energi som en rabiessmittad älg stormar du nästa kluster av människor. Ett kluster som ser dig precis som den älg du förvandlats till.

Energikrocken är ett faktum och det finns nästan ingen räddning. Du själv känner dig som tidernas främsta magiker och gruppen du har framför dig har ingen som helst aning om vem du är och vad du precis gjort. Det gäller därför att samla sig och försöka hitta ursprungstempot i lokalen och samlat och lugnt gå fram till nästa grupp.

Samma problem uppstår också åt andra hållet. När en grupp varit väldigt svårcharmad kan det slå åt andra hållet när du anländer till folk som inte vill annat än bli underhållna. Den situationen är dock mycket enkel att rädda då positiv energi smittar.

Minglarens antagonister – sprit och hunger!

När jag pratar med vänner om mitt jobb och jag beklagar mig över att det var en tuff kväll för att publiken var så oerhört full så får jag ofta svaret: ”Men det måste ju vara enklare att trolla för berusade människor.” Så är det INTE. Låt mig utveckla ett sidospår för att förtydliga min poäng.

När jag var liten hyrde min familj filmer i grannbyn Bjuv som hade en videobutik. Det var inte helt ofta vi gjorde det så de tillfällena var heliga. Filmvalet var makalöst viktigt och under en kväll tittade vi, av gammal hävd, på två filmer. Med familjen menar jag tre av fyra då antingen mamma eller pappa alltid somnade. Ganska ofta vaknade den sovande föräldern efter ungefär en timme och ställde sköna frågor så som: ”Varför gör han så?”, ”Vad har hänt?” och den bästa: ”Jag fattar ingenting, den här filmen är ju kass.”

Ganska precis så är det att trolla för en väldigt berusad grupp människor. De somnar inte, men deras uppmärksamhet är väldigt svår att kontrollera. Det kan då låta som att det svåra är att få dem att inte råka se mina hemligheter då de är svåra att kontroller. Men nejdå, det är så att det är svårt att få dem att inte titta på sin kompis, sin telefon, lampan i taket, botten på glaset eller under bordet. När sedan resterande delar av gruppen applåderar och blir fascinerade av en magisk omöjlighet kommer alltid en: ”Jag fattar inte, vad hände?” Eftersom trolleri är live och omedelbart går det inte att återberätta och det är, precis som med filmen, helt omöjligt att svara på frågorna. Det hela kan då kännas lite hopplöst. Så är det inte, jag har nämligen hittat en lösning. Repetitiva trolleritrick – alltså rutiner där samma effekt händer om och om igen, men med allt mer omöjliga förutsättningar. Jag har ett helt gäng sådana trick i min close-uprepertoar så att jag alltid är redo också för den mest berusade publik. Det gör att jag vid frågan: ”Vad hände?” omedelbart kan visa ungefär vad som hände. Risken är dock att taket än en gång visar sig vara väldigt intressant. Eller att Facebook pingar till…

Som rubriken säger är det andra stora problemet att mingel ofta sker innan det att gästerna får middag. Jag vet inte hur du är, men jag själv är ökänd för att bli hangry* som få. Hungrig publik har lättare att bli irriterad, förnärmad eller inte vara intresserad. Hunger drar helt enkelt fram det sämsta inom oss alla. Vid en middagsbjudning undviker jag därför gärna att trolla innan förrätt, men det blir ändå ofta det bästa tillfället. Att trolla under huvudrätt är nämligen sällan speciellt uppskattat då mat oftast är godast när den är varm. Absolut bästa tillfället är såklart till efterrätten eller kaffet då alla är mätta och nöjda och sällan speciellt stressade. Däremot finns det viss risk att gästerna istället är lite fulla…

Normer – män & kvinnor

Gruppens uppdelning mellan könen spelar också viss roll. Kanske beror det på hur jag ser ut och klär mig, kanske beror det på en social konstruktion – men är det någon som bestämmer sig för att verkligen inte ha roligt så är det väldigt ofta män. Det har gjort att jag aldrig låta en kvinna vid ett bord med nästan bara män vara den första att delta i ett trick. Jag är alltid väldigt noga med att inte göra bort någon eller skapa humor på andras bekostnad. Risken är att den ensamma kvinnan blir indragen i stereotypen att kvinnor skulle vara mer lättlurade än män och att gruppen skulle skratta åt att hon inte förstod vad som hände. Dessutom finns det en risk att männen i fråga anser att tjejen på något underligt vis ingår i deras revir – och om jag uppvisar intresse för henne risker jag att skapa en helt absurd konflikt jag inte vill vara del i.

Jag ska inte heller sticka under stol med att tjejer många gånger reagerar kraftigare på en del sorters magi vilket gör det lockande att alltid använda just tjejer för att exempelvis hålla i mynt som magiskt förändras i hennes händer. Reaktionerna de ger handlar nog också om vad som är accepterat för respektive kön att uttrycka. Att skrika högt av förvåning och gestikulera anses nog inte vara speciellt manligt. (Om det inte sker på läktare då…) Jag har medvetet utmanat mig själv att använda såväl män som kvinnor som deltagare i olika trick för att se vilken typ av reaktion trolleriet får. Ett experiment som lärt mig väldigt mycket om publikkontroll och som också slagit sönder en och annan fördom.

Om sällskapet består till huvudsak av tjejer och bara en eller två killar finns det en något större risk att jag kommer att störa på patrull. Inte för att det är svårare att trolla eller luras, det är den sociala kontexten som ställer till det för mig. Risken är nämligen att den ensamma killen har svårt att acceptera att någon annan får sällskapets odelade uppmärksamhet. Dessa grabbar gör allt i sin makt för att få mig att framstå som en idiot. Allt från direkta påhopp kring mitt utseende, billiga kommentarer kring min intelligens till tafatta försök att visa att de inte är lurade. Jag får anstränga mig, för det finns så många sätt att dräpa den där killen.** Men mitt jobb är inte att besegra honom i en ordbatalj. Mitt jobb är att få över HELA bordet på min sida och TILLSAMMANS ha en rolig stund. Och tro det eller ej – han är inkluderad i HELA och TILLSAMMANS.

Mitt jobb är att få över HELA bordet på min sida och TILLSAMMANS ha en rolig stund. Och tro det eller ej – han är inkluderad i HELA och TILLSAMMANS.

Oftast vinner jag över honom i små steg genom att helt enkelt bara le när han är otrevlig, eller följa upp hans lama skämt med en bra punchline (på min bekostnad), för att sedan fokusera på trollandet och den positiva interaktionen som äger rum. De gånger den inte fungerar brukar jag efter två-tre försök göra resten av bordet uppmärksam på hans beteende. ”Är han alltid såhär trevlig?” Funkar inte heller det, ja då är det bäst att bara avsluta det nummer jag jobbar med och lämna bordet på ett snyggt sätt. Det gäller att minnas varför jag är där. Eventet ska bli roligare – och här verkar det syftet uppnås.

Avslutningsvis

Avslutningsvis måste jag säga att mingeltrolleri, trots de många svårigheterna, är ett otroligt roligt sätt att sprida magi på. Få människor har upplevt magi på riktigt nära håll och gång efter annan får jag höra just det. Att de inte kan tro sina ögon och att de bara sett trolleri på TV eller You Tube. På riktigt nära håll och i verkliga livet är magi en makalöst stark upplevelse.

Dessutom får jag träffa, och åtminstone för en kort stund, lära känna vitt skilda människor. Alla de möten skapar förutsättningar för roliga upplevelser, historier och minnen som varar för evigt.

Håller du med mig, eller är jag ute och cyklar? Skriva gärna en kommentar och säg vad du tycker. Mina resonemang mår bra av andra människors tankar!

*Hangry: När du pga hunger också blir arg. En kombination av orden hungry och angry.

**Tro mig när jag säger att jag har förutsättningar för att vinna en ordväxling där målet är att få alla åhörare att skratta på den störande personens bekostnad. Några säsonger som gatuartist ger dig den färdigheten.